Från välling till vegetariskt – skolmaten senaste hundra åren

Tidigt 1900-tal: Smörgås eller lagad mat?

Innan skolmaten blev gratis fick barn antingen ta med sig egen eller gå hem för att äta. Men det fanns undantag, barn i fattiga familjer, som serverades enklare måltider för att orka med skoldagen.

– Det kunde vara smörgås, gröt eller välling, säger Richard Tellström.

Under 1930-talet sattes även grunden för den skolmat vi äter idag. Då pågick en stor debatt mellan läkare: Är smörgåsar eller lagad mat bäst för barnen?

– I Sverige vinner debatten om att tillagad mat är bäst, medan i Norge vinner smörgåsen. Det här blir starten på den tillagade borgerliga husmanskosten som skolmat i Sverige.

Typisk skolmat: Smörgås, gröt, välling. I Norge: Så kallad ”Oslo-frukost”, en halv liter mjölk, knäckebröd, margarin, mesost och apelsin eller morot.

Över tusen barn på Nannaskolan i Uppsala fick lagad mat 1948 Elisabeth, 12, serverar mjölk till en kamrat Barnen hjälpte själva till med servering och disk
Foto: Uppsala-Bild/Digitaltmuseum

1950-talet: Stuvad spenat blir en standard

Borgerliga husmanskosten gör entré i skolköken. De första djupfrysta varorna kommer, till exempel fryst spenat som gör att stuvad spenat blir en standard. Nu börjar även skolmaten serveras till allt fler barn.

– Det är rejäl husmanskost. Ofta i fyra olika delar, till exempel kött, sås, potatis och grönsaker.

Spagetti och köttfärssås börjar också serveras i skolorna.

– Spagetti och köttfärssås fanns på restaurang redan på 30-talet, men blir skolmat på 50-talet och betyder jättemycket för dess popularitet än idag.

Typisk skolmat: Spagetti och köttfärssås, fisk med stuvad spenat, Korv Stroganoff.

Skolbespisningen på Vasaskolan i Örebro Bilden är tagen någon gång på 50-talet
Foto: Digitaltmuseum

1960-talet: Gratis skolmat till alla

Under 60-talet får alla barn i Sverige gratis skolmat.

– Från 1950 kan man börja tala om skolmat för alla, men formellt betalas skolmaten av kommunerna från 1966. Först var det staten som gav bidrag men sedan tar kommunerna över.

Många skolor får också egna matsalar, från att tidigare ha serverat mat i baracker, klassrum eller gymnastiksalar. På skolmatsedeln forsätter husmanskosten att dominera.

– Det fanns också många rätter med ketchup, man räknade nämligen ketchup som en viktig C-vitaminkälla.

Typisk skolmat: Pölsa, slottsstek med sås.

Lyckade premiärdagar för djupfryst skolmat - Så löd rubriken till artikeln i Uppsala Nya tidning i februari 1963 Skolelever i Dalby äter varm mat ur aluminiumformar
Foto: Uppsala-Bild/Digitaltmuseum

1970-talet: Mycket halvfabrikat på matsedeln

Hel-och-halvfabrikat-mat blir en stor del av skolköket.

– Den slår igenom ganska brett och snabbt. Matlagningskunskaperna för de som står i köket blir inte längre lika viktigt. De behöver inte ha gått på hushållsseminarium och liknande.

Tillredda grönsaker försvinner allt mer och ersätts med råa grönsaker.

– Det är rårivna morötter, och det kan vara råriven vitkål med lingonsylt.

Typisk skolmat: Färdiga potatisbullar med skinksås.

1971 provar Sveriges skoldirektör Lars Kjellman skolmaten efter att elever har klagat Det här är väl ingen svinmat, pojkar och flickor, sa han Men det är inte kokt torsk i dag, svarade eleverna
Foto: Aftonbladet

1980-talet: Salladsbordet gör entré

I mitten av 80-talet etableras salladsbordet, som än idag en stor del av skolmaten.

Skolköken behöver också spara pengar. Råvarorna är för dyra och maten måste bli billigare, vilket i många fall leder till sämre skolmat.

– Man fortsätter att laga husmanskost men från halv -och helfabrikat och då blir de ganska dåliga, istället för att göra nya maträtter som passar den ekonomi man har.

Typisk skolmat: Salladsbordet, tonfisksås med ris.

Skolmatsalen på Kvarnbyskolan i Mölndal 1988
Foto: Digitaltmuseum

1990-talet: Fil och flingor

På 50 och 60-talet var det oftast fyra komponenter på tallriken, men på 90-talet blir det vanligare med bara två.

– Till exempel pannkakor med sylt som en maträtt, och så äter man salladsbordet vid sidan av.

Från att bara ha serverat en rätt blir det också vanligare med två olika matalternativ och/eller filmjölk med flingor.

1997 kommer en ny skollag som bestämmer att alla kommuner i hela Sverige ska servera gratis mat till sina elever i grundskolan. Det gäller inte gymnasieskolorna, där får kommunerna själva bestämma om maten ska kosta eller vara gratis.

Typisk skolmat: Pannkakor med sylt, oxpytt med ketchup.

Elever på Röllingeby gymnasium i Åkersberga kommer snart att behöva betala för skolmaten Bild från januari 2000
Foto: Aftonbladet

2000-talet och nutid: Potatisrätter minskar

Köttsubstitut och andra vegetariska alternativ ökar. Det blir vanligare att servera minst ett vegetariskt alternativ i matsalen.

2011 kommer en ny skollag som bestämmer att skolmaten ska vara näringsrik. Då minskar skolornas eget matlagande från råvara. Det är svårare att beräkna näringsinnehåll på lösa livsmedel, till exempel grönsaker från en lokal odlare.

– Det blir mer industritillverkade råvaror. De råvarorna kan garantera näringsinnehållet eftersom det står på förpackningarna, och på så sett blir det enklare att mata in siffrorna i skolmatens datasystem.

I dag kan man också se att antalet potatisrätter minskar, medan ris och pasta ökar.

– Den gamla borgerliga husmanskosten med kött och potatis börjar bli lite sällsynt. Man kan se att potatiskonsumtionen överlag minskar, och de som äter mest potatis är den äldre generationen.

Typisk skolmat: Quinoabiffar, pastasåser och ”crossover”-maträtter som kebabskavsgryta.

David Gustavsson, förstekock på Aggarpsskolan i Svedala Tillsammans med andra skolkockar försöker han inspirera fler skolmatansvariga att satsa på klimatsmart skolmat Bild från 2022
Foto: Aftonbladet

Vilka länder har gratis skolmat?

Sverige, Finland och Estland är de enda länderna i världen som har en offentligt finansierad skolmat.

– Världen i stort har medhavd skolmat, eller att föräldrarna betalar för matkuponger. Det finns lite olika varianter, säger Ricard Tellström.

Förutom Rickard Tellström har också Stockholmskällan använts som källa till den här artikeln.