“Man blir aldrig besviken på griskött”

“Man blir aldrig besviken på griskött”
Foto: Fredrik Persson

I Poons köttskola - en resa bland svenska gårdar har kocktalangen Filip Poon kommit till Äs gård utanför Västerås. Där Jeanette Elander föder upp grisar. Här berättar hon om gården och grisköttet man producerar.

Berätta om gården
– Det är egentligen två gårdar, det ena är en arrendegård från Uppsala Akademiförvaltning, Äs, som Fredriks familj skött om sedan 1700-talet, och den andra gården Viggby köptes på 80-talet. För oss är det en enhet där vi föder upp ungefär 8000 slaktgrisar på ett år från födsel till slakt.

Hur jobbar ni med djuren på gården? Vad de äter, lever och mår från födseln och framåt?
– Det är hela tiden en cirkulation av smågrisar från vår grisningsavdelning till bb-avdelningen, vidare till en tillväxtavdelning och sedan flyttar de till slaktgrisavdelningen där de bor längst tid.
– De bor inomhus och äter framför allt korn, vete, havre och ärtor som vi odlar här på gården och de får dessutom en mix av mineraler och vitaminer (proteiner när det behövs).

Lokalt producerat kött, samarbetar ni med andra bönder i närområdet? Andra företagare?
– Nej vi levererar inte lokalt utan alla våra grisar går centralt till företaget som säljer vårt kött vidare i hela landet.

Vad blir det för produkt?
– Allt som finns i vår producents sortiment med fläskkött kan innehålla våra grisar, charkuterier men även styckningsdetaljer. Vi levererar en hel gris och sedan tar köttföretaget hand om hela djuret och använder i sin breda produktion.

Berätta om djuren på gården?
– De är ju väldigt sociala och nyfikna, när jag är där med halmen är de väldigt busiga och springer runt och sladdar i ströet och busar. Man blir glad av att jobba ihop med grisarna, det är aldrig några sura miner.

Varför blev det just grisar och inte något annat?
– När man väl bestämt sig för vad man ska göra gäller det att fokusera på det och inte hoppa hit och dit.– Det är inte bara att ändra inriktning, det kräver kanske andra byggnader och lösningar, vi har byggt till stallar och utökat lite vart femte år ungefär och det är ett par miljoner som ska investeras varje gång.

Hur jobbar ni för att djuren ska kunna bete sig naturligt?
– De har daglig tillgång till strö i boxarna och suggorna är lösgående och de har mycket strö och halm att bygga bo med och att sysselsätta sig med.

Hur tänker och känner du när du går i matbutikens köttdisk? Får du inspiration att jobba annorlunda, pepp och stolthet?
– Man kan få justera om lite ibland, i vår lokala butik om det inte är slut på vårt bacon, då tar jag allt som ligger där och säger till personalen att “nu är det slut på bacon, köp in mer”.
– Charkdisken är väldigt viktig för oss, i den manuella köttdisken väljer kunderna ofta svenskt men med charkuterier är det tyvärr inte lika självklart, 2/3-delar av grisen används i charkuterier så det är en viktig del.

Varför ska man välja svenskt kött?– Man ska välja svenskt kött för vi föder upp kött på ett hållbart sätt utan massor av antibiotika, det fungerar för vi har jobbat långsiktigt med det, nu behöver vi inte ge djuren en massa medicin utan de klarar sig naturligt. svenskt kött skapar dessutom arbetstillfällen från gård till butik, det är bland annat det man stödjer om man väljer svenskt kött.

Vilket är det bästa kött du själv någonsin ätit?
– Griskött blir du nästan aldrig besviken på, det blir alltid gott, och har en jämn och bra kvalitet. Jag tycker det är väldigt gott med en fläskstek med sås och potatis, eller stekt fläsk och raggmunk och fläsket ska vara knaprigt.

Finns det någon charkprodukt som du tycker fler borde upptäcka?
– Den här sommaren har jag upptäckt hur gott och enkelt det är med sidfläsk, eller sidan på grisen, och laga till den i ugnen på låg temperatur och sedan grilla den. Det var helt fantastiskt gott, den delen kan man verkligen ta mer tillvara.

Mer från Poons köttskola