”Ananas på pizza? Aldrig – men kebabpizza älskar jag”
När Dante Zia pratar om italienska matregler märks det snabbt att han inte alltid lever som han lär.
– Jag är kanske inte helt konsekvent, säger han och skrattar.
Bakgrunden är en ny undersökning som visar att många svenskar tar sig ganska stora friheter med den italienska maten. Varannan svensk tycker till exempel att ananas hör hemma på pizza och fler än var fjärde toppar gärna med banan.
Val som får Dante att reagera direkt.
– Ananas och banan… sånt konstigt på pizza. Jag har aldrig smakat det. Jag vägrar av princip.
Samtidigt erkänner han att det kanske är lite orättvist.
– Jag borde kanske ge det en chans. Ananas i mat kan ju vara gott. Men burkananas på pizza… nä.
Det handlar egentligen inte om att han ogillar smakerna i sig.
– Jag gillar ananas. Jag gillar banan. Jag gillar curry. Men det finns så mycket gott att ha på en pizza. Så varför välja det?
– Jag gillar banan. Jag gillar curry. Men det finns så mycket gott att ha på en pizza. Så varför välja det?
Jag älskar bea
Samtidigt finns det tydliga undantag. Pommes och bearnaise på pizza går hem – och där är han inte ensam. I samma undersökning uppger många svenskar att de gärna doppar pizzakanterna i bea.
– Ja, det är väldigt bra. Jag älskar bea.
Och just pizzakanterna är något han tycker att fler borde ta vara på.
– Att doppa kanterna i bearnaisesås är ju inte äckligt. Det borde fler göra. Vissa äter ju inte ens kanterna, jag fattar inte det.
När det kommer till en annan svensk klassiker tvekar han inte heller.
– Kebabpizza älskar jag. Det är så jävla gott.
Han har till och med försökt introducera det för sina italienska släktingar.
– Det har varit lite motstånd, kan man säga.
Undersökningen visar också att över hälften av svenskarna tycker att det är helt okej att riva parmesan över fisk- eller skaldjurspasta – något som länge setts som ett stort no-no i Italien.
Det är gott med lite ost
Men där är Dante inte heller helt strikt.
– Ibland tycker jag det är gott med lite ost i en fiskpasta. Det är ju inte äckliga grejer.
Han tror att många av reglerna handlar mer om tradition än logik.
– Det kan vara så att någon bara har sagt att man inte ska göra det, och så har det blivit en regel.
Men vissa gränser drar han ändå.
– Ketchup och pasta. Nej. Jag har smakat, men jag tycker inte det är gott.
En annan klassiker är kaffereglerna. I undersökningen svarar ungefär varannan svensk att det är helt rimligt att dricka cappuccino efter maten.
– Cappuccino efter maten… då ser de direkt att du är turist.
Men även där tror han att det finns en praktisk förklaring.
– Många matregler har en bakgrund. Det kan handla om hur man förvarade mjölk förr.
Italienare gör det också ibland
Och helt förbjudet är det kanske inte.
– Jag skulle kunna tänka mig att vissa italienare också gör det ibland.
I slutändan tycker han inte att man måste följa reglerna slaviskt.
– Ät det du tycker är gott. Så länge folk är glada och äter bra mat så är det det viktigaste.
Men ett råd har han ändå:
– Keep it simple. Bra råvaror, låt maten smaka och stressa inte. Låt middagen ta tid.
Så många föredrar ”fulpizza” framför vedugnbakad
- 25 procent av svenskarna föredrar vit pizza när de blir bjudna på pizza eller äter på restaurang.
- 53 procent av svenskarna gillar ananas på pizzan.
- 27 procent gillar banan på pizzan.
- 23 procent av svenskarna vill doppa pizzakanterna i bearnaisesås. Bland unga vuxna i åldern 18–29 år ökar siffran till 33 procent.
- 22 procent tycker att det är gott med pommes frites på pizza. Bland unga vuxna i åldern 18–29 år ökar siffran till 51 procent.
- 10 procent föredrar en klassisk ”fulpizza” framför en vedugnsbakad pizza. Bland unga vuxna i åldern 18–29 år uppger 17 procent att de föredrar ”fulpizzan”.
- 57 procent är positivt inställda till att bli bjudna på en fisk-/skaldjurspasta med parmesan.
- 52 procent anser att det är okej att dricka cappuccino efter middagen. 36 procent anser det också vara okej att värma sin kaffe i mikron.
Om undersökningen
Undersökningen har genomförts av Verian på uppdrag av Galbani. Den bygger på 1077 intervjuer med den svenska allmänheten 18–84 år. Datainsamlingen genomfördes i den slumpmässigt rekryterade Sifopanelen under perioden 18–27 februari 2026.
