Svampexpertens varning för Facebook: ”Helt livsfarligt”

Hösten är högsäsong i svampgrupperna på Facebook. Bilder på dagens fynd läggs upp och svaren kommer snabbt. Problemet är att den ena säger en sak och nästa något helt annat, ofta med samma tvärsäkerhet.

Den stora frågan återkommer: Kan jag äta den här? Redan där tycker Eric Holmberg att det börjar bli problematiskt.

– Jag blir lite nervös bara någon frågar ”kan jag äta det här?”. Först vill man ju veta vad det är. Sedan ska man kanske kolla om det går att äta.

Han kallar det för ett slags ”äthysteri” – jakten på ett snabbt ja eller nej.

– Det finns ingen kvalitetskontroll på svaren alls. Och just nu när det är svampsäsong är det väldigt många frågor som dyker upp. Då blir kvaliteten på svaren sämre.

En bild räcker inte

Problemet är också själva fotografiet. En svamp är mer än färgen på hatten. Doft, konsistens och platsen där den växer kan behövas för att avgöra vilken art det är. På en närbild kan dessutom en pytteliten svamp se betydligt större ut än den faktiskt är.

– Alla svampar är ju typ lite halvbruna klumpar. Det är väldigt mycket information som inte förmedlas via en bild.

Vissa arter har så tydliga kännetecken att Eric kan känna sig säker från ett fotografi. Andra är betydligt knepigare.

”Båda kanske har fel”

Ännu svårare blir det för den som får flera svar. En säger att svampen är ätlig. En annan säger något helt annat. Båda låter tvärsäkra och har kanske fått lika många gilla-markeringar.

– Och båda kanske har fel. Det är ju det som är grejen. Det är helt livsfarligt.

Felsvaren kan ligga väldigt långt från sanningen. Eric har själv sett flera exempel på det.

– Folk har ju svarat ungefär så fel man kan svara.

Han försöker själv ingripa när han ser något sådant och ibland uppmärksamma gruppens administratörer.

Tvärsäkerheten belönas

Eric tror också att problemet förstärks av hur sociala medier fungerar.

– Folk på internet är ju så extremt självsäkra.

Han har själv blivit tvärsäkert rättad av personer som kan mycket om svamp – men ändå haft fel.

– Det premieras nästan aldrig att vara försiktig.

Just svampkunskap lämpar sig illa för den logiken, menar han. Ett snabbt och bestämt svar får större utrymme än någon som stannar upp och säger att det faktiskt inte går att avgöra.

– Sociala medier lämpar sig inte för reflektion och återhållsamhet.

Ett felaktigt svar kan få betydligt värre följder än en förstörd middag. Vissa giftsvampar kan orsaka så svåra förgiftningar att man dör, andra kan ge permanenta skador på inre organ. Under 2025 fick Giftinformationscentralen 1 712 frågor om svamp, vilket var fler än normalt.

Så när det väl är dags för stekpannan duger inga gissningar. Då ska du vara helt säker på vad du har plockat.

Erics 5 bästa tips för säkrare svampplockning

1. Lär dig en ny svamp om året
Eric återkommer till sin pappa, svampexperten Pelle Holmbergs, råd till nybörjare: stressa inte. Lär dig en ny art om året och lär dig den ordentligt. Kantarell, blek taggsvamp och Karljohan är tre matsvampar du kommer långt med.

2. Titta och känn
Hatt, fot och undersida är viktiga, men även doft, konsistens och platsen där svampen växer kan behövas för att identifiera den.

3. Lita inte på ett Facebooksvar
Använd en aktuell svampbok och kontrollera uppgifterna från flera håll. Ännu bättre är att gå en kurs och lära sig av någon som faktiskt kan svamp.

4. Släng det du inte kan identifiera
Lösa bitar i svampkorgen kan vara svåra att härleda till rätt svamp. Är du osäker på var en bit kommer från – släng den.

5. Var 100 procent säker
90 eller 99 procent räcker inte. Vet du inte säkert vilken svamp du har framför dig ska den inte hamna i maten.