Rosévin Provence färger

12 fakta om rosévin

Ja vad vet vi egentligen om rosévin? Att det ger sommarkänsla, finns ljusa och mörka varianter... och är ett mellanting mellan vitt och ett lättare rött vin? Häng med - här kommer 12 fakta om rosé!

1.   Nej man blandar inte vitt och rött vin för att få fram rosévinets rosa färg (undantaget i Europa är Champagne). Det vanligaste framställningsmetoden är att krossa blå druvor och låta dem ”macerera” (laka ur) På så sätt får vinet sin rosa färg. För att få starkare rosa färg och därmed kraftfullare smak kan skalen jäsa med musten en kortare stund.

2.  Roséviner jäser vid samma temperatur som vita viner (15-20 grader) och lagras oftast på tank, inte på ekfat. Jäsningen tar längre tid än vid rödvinstillverkning. Då bevaras fruktigheten och fräschören.

3.  Rosévin passar oftast inte att lagras (finns undantag som roséchampagne). De flesta roséviner är friska och fruktiga och passar därför att drickas som ett ungt vin. Vinet kan annars bli platt och förlora sin fruktighet.

4.  Riktigt ljus rosé, där pressas druvorna helt utan skal, och vinet får då bara sin lätta färgton av själva pressningen. Amerikanska ”blush wines” är ett exempel på detta.

  

5.   Vid rödvinstillverkning tappar man av must efter en viss tid för att rödvinet ska bli ännu fylligare med de skalen som finns kvar. Den must som tappats av blir ett rosévin. Metoden kallas saignée - ”blödning”. Detta är oftast inte till fördel för rosévinet – då druvorna skördas när det bäst för det röda vinet. Druvorna till ett rosévin ska skördas tidigt för att erhålla en frisk syra. Exempel på rosévin som görs enligt saignéemetoden är clairet från Bordeaux.

6.  Ett normalstort glas rosé innehåller cirka 100 kalorier. 

7.   Druvorna har stor betydelse för rosévinets karaktär – även om det inte finns speciella rosédruvor. Tibouren i Provence, syrah och cabernet sauvignon samt grenache är ändå populära rosédruvor.

8.    Idag gör alla vinproducerande länder rosévin. Europa står för 75 procent av produktionen, varav Frankrike ligger i topp och står för en tredjedel av världens rosévin.

9.    Roséviner från varma odlingsländer är i regel fruktigare i smaken. De mer kraftiga rosévinerna kommer ofta från Europa.

10.    Rosévin fungerar utmärkt till mat som lättare kött- och fiskrätter, sallader och småplock. Den friska syran gör också att vinet lättar upp om det finns någon fet sås och ett sött rosévin kan matcha en het rätt riktigt bra.

11.    I Provence finns världens enda forskningscenter för rosévin ”Centre du Rosé Recherche et Expérimentation". Där delas rosévinerna in i sex officiella färgkategorier. Från ljusaste persika, melon, mango, till mörkare pomelo, mandarin och röda vinbär.

12.    På Systembolaget delas rosévinerna in i två smaktyper: Friskt & Bärigt och Fruktigt & Smakrikt. Friskt & Bärigt passar till fiskgrytor, tapas och matiga sallader. Till smakrikare rätter som grillad fisk eller ljust kött med fetare sås passar vinerna inom smaktypen Fruktigt & Smakrikt.