Svenska folkets matvanor 2026 - Om matglädje, smak och valen som formar vår vardag
Kökets matundersökning 2026 visar att maten fortsätter att ha en central plats i svenskarnas vardag. Intresset för mat och matlagning är stort och smaken är fortfarande den viktigaste faktorn när vi väljer vad vi ska äta. Samtidigt påverkar pris, enkelhet och hälsa våra matval. Svensk husmanskost och italiensk mat står fortsatt starka, medan intresset för nya smaker och matkulturer är brett. Framåt vill många äta mer hälsosamt, laga mer mat hemma och hålla nere matkostnaderna.
Ladda ner hela undersökningen här
Middagen fyller flera funktioner utöver att tillgodose behovet av mat. Den förknippas med goda smaker, gemenskap och matglädje. Varje år äter svenska folket uppskattningsvis tre miljarder middagar. Smaken är den viktigaste faktorn vid valet av middag, men även familjens önskemål, pris och enkelhet har stor betydelse.
Svensk husmanskost är den mest uppskattade matkategorin, följt av italiensk och thailändsk mat. Bland favoriträtterna finns spaghetti och köttfärssås, pizza, lasagne, tacos och köttbullar med potatis och brunsås. Resultaten visar att traditionella maträtter står starka, samtidigt som intresset för internationella smaker är stort.
Matlagningsintresset är fortsatt högt. Sex av tio är intresserade eller mycket intresserade av matlagning och nio av tio vill lära sig mer, särskilt om asiatisk och vegetarisk mat samt nya smakkombinationer. Samtidigt upplever många svårigheter med att tillaga framför allt fisk, vegetariska rätter och skaldjur, vilket pekar på ett behov av inspiration och praktisk kunskap.
Nästan nio av tio upplever utmaningar med vardagsmiddagen. Den vanligaste är att komma på vad man ska laga, vilket nästan hälften uppger. Brist på ork och motivation, matkostnader och svårigheter att skapa variation är andra vanliga utmaningar. Resultaten visar på ett behov av enkla lösningar som underlättar vardagens matlagning.
Svenskarna hämtar matinspiration från många håll. Familj och vänner, matsajter, och sociala medier är viktiga källor. Matsajterna har en stark ställning när det gäller recept, medan sociala medier är särskilt betydelsefulla bland yngre. Även AI börjar etablera sig som ett verktyg för matrelaterad information, om än begränsat. Åtta procent använder AI, främst för att hitta recept, få ingredienstips och anpassa befintliga recept.
Matpriserna fortsätter att påverka inköp och matval. Nästan hälften handlar mer på erbjudanden, medan många väljer billigare alternativ eller väljer bort dyrare matvaror, framför allt nötkött, skaldjur och fisk. Var tredje svensk tänker mer på att minska matsvinnet till följd av matpriserna. Nio av tio planerar sina matinköp i någon utsträckning och rabatter och erbjudanden är det vanligaste sättet att upptäcka nya matvaror.
Dryckesvanorna skiljer sig mellan vardag och helg. Kranvatten är vanligast vid båda tillfällena, men på helgen får drycken större betydelse för matupplevelsen. Att den passar till maten och gör måltiden festligare blir viktigare, samtidigt som vin och öl är vanligare inslag.
Framåt väntas framför allt hälsa, ekonomi och smak påverka matvalen. Många vill äta mer hälsosamt, laga mer mat hemma och från grunden samt hålla nere kostnaderna. Frukt och grönsaker, proteinrik mat och vegetariska måltider är sådant fler vill äta mer av, medan hämtmat och färdiglagat är det som flest vill minska. Samtidigt tror majoriteten att deras matvanor kommer att vara ungefär desamma som idag.
Sammantaget visar undersökningen att svenskarnas matvanor präglas av både tradition och förändringsvilja. Smak och matglädje är centrala drivkrafter, samtidigt som ekonomi, hälsa och enkelhet påverkar vardagens beslut. Resultaten visar också på en skillnad mellan ambition och vardag: många vill utveckla sin matlagning och äta mer hälsosamt, men möter samtidigt utmaningar kring inspiration, tid och kostnader. Det visar på behovet av kunskap, inspiration och praktiska lösningar som gör det enklare att omsätta ambitionerna i vardagen.
