Linnea Lindgrens musselskola

Blåmusslor med bacon och vitlöksbröd
Foto: TV4

Min lilla lära om musslor, det finns så många olika sorters musslor, bara det finns salt- eller sötvatten så förekommer de. Dessutom är det inte bara vi människor som tycker att musslor är en delikatess. Musslor utgör även en näringskälla för havsfåglar. Strandskatans favoritföda till exempel är blåmusslor som den bänder upp med sin näbb.

Det som kännetecknar själva musselköttet hos blåmusslan är att det är krämvitt hos hannen och rödorange hos honan. Bägge är faktiskt lika utsökta! En släkting till blåmusslan som ofta förekommer i handeln är grönmussla som hör hemma på Nya Zeeland. Denna har ett grönt vackert skal och säljs oftast lättkokt och fryst liggandes i sin ena skalhalva.

När man är och handlar och står framför fiskdisken så brukar man se blåmusslor i nät, men det brukar finnas två olika färger på näten. Skillnaden är då att de som är packade i blåa nät är som regel odlade, medan de som ligger i röda nät är som regel från ett vilt bestånd. Kan vara intressant att veta!

En delikatessmussla som är rätt populär är pilgrimsmusslan, som till största delen förekommer i medelhavet och atlanten. När man äter pilgrimsmusslor är det ofta den vita muskeln i musslan som man äter. Om jag ska jämföra konsistensen på en pilgrimsmussla så påminner den lite om fiskbullar (hehehe) men smaken är naturligtvis inte densamma! 

Sedan har vi ju knivmusslan, som jag personligen tycker är hur fräck som helst. Efter kokning så spretar skalen lite åt alla håll och kanter. Knivmusslan ser lite ut som en rakkniv som förekom längre bak i tiden. Ska man koka knivmusslor, kokar man dem i ca 4-5 minuter, och så äter man dem direkt eller har som garnityr eller till gryta. När jag köper knivmusslor brukar jag alltid innan tillagning lägga dem i en skål med vatten och salt. Saltet gör att musslan drar tills sig det salta och blir lite irriterad att den sakta men säkert flyter upp till ytan och lämnar all havssand som oftast finns kvar i skalen. Detta är ett bra tips om man inte vill ha lite sandkrisp på skeden när man äter.
 
Under min tid i gymnasiet lärde jag mig väldigt mycket från Livsmedelsverket, så här kommer några av deras rekommendationer:


”Hur vet jag att musslorna är kontrollerade? När du köper levande musslor och ostron ska du vid inköpet se till att förpackningen är märkt med adressen till en leveranscentral. Det innebär att musslorna och ostronen är kontrollerade. Listor över godkända leveranscentraler finns publicerade på Livsmedelsverkets webbplats.”


”Livsmedelsverkets kontroll: Livsmedelsverket kontrollerar att halterna av algtoxiner och bakterier i musslor är acceptabla i olika havsområden efter västkusten där det förkommer kommersiellt fiske efter musslor.”